Spänningen är oliiidlig
Det är verkligen olidligt spännande att snart vara hemlös. Nu har vi sett varenda lägenhet i hela Stockholm snart och det är något fel precis på allihop! Ett ruckel tänkte vi faktiskt köpt men tack och lov blev den dyrare än vad vi vill betala annars hade vi fått renovera väldigt länge... Jag börjar se stora fördelar med att köpa något lite mer färdigt, typ som den vi har fast lite större då.
Det finns verkligen extremt många objekt...
Till helgen får Peter titta på några till, jag hinner inte pga någon slags dykskola där vi antagligen kommer att frysa ihjäl på köpet. Ingen sovmorgon i sikte här alltså. Inte nästa helg heller för så ska vi lära oss allt om gasblandningar och att hantera luftanordningen utan att spränga dykcentret i luften helst. Det ska bli jätteroligt men det känns som att jag har ganska mycket att läsa nu. Förutom mina kriminalromaner alltså.
Nu har jag avverkat tre dagar på ny vårdcentral. Jag fattar egentligen inte vitsen med att byta när jag tänker efter lite noggrannare. Det är visserligen roligare att ha patienter hela dagen än bara telefon samt bättre betalt men åka pendeltåg... Jag har svårt att se något positivt med att förflytta mig långt hemifrån så tidigt på morgonen alltså! De två första dagarna gick ju bra men i morse började problemen i och med ett strömfel. Utan ström - inget tåg nämligen. Well, jag kom fram dit jag skulle trots allt och en positiv sak med att jobba i ett skumt område är att en och annan patient inte kommer som planerat och då kan jag ägna mig åt annat en stund, tex sprittvätta saker eller leta nya lägenheter på Hemnet (fast jag kan hela utbudet utantill nu).
Idag fick vi dessutom kakor så jag stannar nog en vecka till i alla fall...
Jag är särskilt förtjust i min klassiska stålpall. Nu är den dessutom kemiskt ren!
Igår skulle vi haft sista poolpasset på dykskolan men vi är inte alldeles klara så det blir en gång till. Eller rättare sagt, jag är inte helt klar för jag har fortfarande inte simmat... Det är antagligen något mer vi inte gjort klart förutom det men sedan ska vi bara vara ute. Och skriva prov. Samt delta på en nybörjarkurs. Och en fortsättningskurs. Och en dykutfärd... Sedan är vi klara!
Nu lyckas jag i alla fall fridyka ner till botten utan att dö och kan simma utan att andas i 20 meter under vattnet. Undrar varför bara, jag har väldigt små,ambitioner när det gäller just fridykning eftersom jag är väldigt förtjust i att andas. Men jag får lära andra som kanske tycker att det är ok att dyka utan luft...
Nu måste jag verkligen lära mig de förbannade knoparna!
