thaimalin.blogg.se

Igår var jag verkligen tvungen att gå och få håret klippt. Alltså tvungen! Där jag går annars är det omöjligr att få tid en lördag om man inte bokar två månader i förväg  och eftersom min planeringsförmåga har inte funkat blev det nu alltså kris.

 

Jag kom till slut inte på någon bättre lösning än att gå ner till syrianen i vårt hus. Han är jättetrevlig och hade tid genast. Eftersom jag är lite nervöst lagd när det gäller tand, hud och hårbehandlingar av främlingar ville jag bara att han skulle klippa av typ en cm exakt likadant som det var innan. Han hade lite andra ideer och påpekade dessutom att det nog vore bra med lite färg också. Mitt hår har blovit lätt orange efter vintens thaivistelse och jag helt enkelt inte haft tid att göra något åt eländet men det hade som sagt han...

 

Enligt George som han heter har han friserat i 30 år och han kunde inte komma på en enda frissa som skulle göra något bättre än honom så det var ju lika bra att få det där färgandet gjort. Haken var bara att han absolut ville att det skulle vara kopparfärgat! Jag vill under inga som helst omständigheter ha kopparfärgat hår och väsnades tills han visade nåt vanligt brunaktigt som jag brukar ha. Jäkligt nervöst var det innan det blev klart och visade sig inte innehålla någon kopparfärg alls tack och lov!

 

Det hela slutade med att jag fick gå hem och klippa lite själv i håret Det brukar jag inte behöva göra när jag varit hos någon av alla de odugliga frisörer som George ondgjorde sig över men ok, det blev äntligen klippt i alla fall. På slutet sa han till mig att mitt ansikte såg ut som en tecning. Jag funderar fortfarande på om han menade en seriefigur och i så fall vilken? Typ Magica de Hex kanske. Eller Farmor Anka? Kul att se ut som en cartoon liksom...

 

Nåväl, jag överlevde det där och lyckades faktiskt hinna även en del annat också. Springa 8 km tex. Och åka till dykaffären med lite jox jag behöver för min pryo på kurserna. 

 

Sen klarade jag fakriskt av att köra bilen till Söder och hämta Peter från hans thaiboxning. Han är på träningsläger men hade lovat att äntligen åka och dyka med mig. Möjligen inte en optimal aktivitet efter att ha tränat en hel dag men ett grunt litet dyk skulle nog gå bra.

 

Det gjorde det väl också till slut. När vi väl kom i vattnet alltså. Det där med sidemountdykning är inte helt lätt alltså. Jag svär så mycket innan jag kommer ner i vattnet så jag är beredd att slänga utrustningen men väl nere är det superduperbra... Nu måste jag byta ut lite småsaker innan nästa försök, jag är i behov av en personlig assistent både före och efter dyket som det är nu. Nästa gång ska jag dessutomvälja en dykplats där man slipper bära sina flaskor flera hundra meter också, fulla flaskor är väldigt tunga märkte jag... 

 

Well, det är 5 grader i vattnet nu så det går åt rätt håll kan man säga. Fast fingrarna stelnar ändå så det är långt ifrån varmt...

 

Nu är det nog dags för uppstigning och lite fix innan min västkustutflykt om ett par timmar.