thaimalin.blogg.se

Alltså, det är inte riktigt så farligt som det låter men om man ska lyssna på Peter (vilket man kanske ska vara försiktig med) så är det min nya karriär, att blandmissbruka alltså...

 

Om man nu ska göra en lång historia kort (man vill ju helst det med en 12-timmars flygresa) så är det väldigt bra att ta en insomningstablett sådär lagom till maten. Därefter sover man fint och stillsamt tills frukosten serveras innan landning och man är pigg och utsövd och slipper all jetlag. Finfint uträknat.

 

Alltså det räcker att ta en. Men sist vaknade jag efter bara en timma och fick ta en gin och tonic för att somna om och det ville jag ju inte göra om så jag tog 1,5 tablett. Och en gin och tonic. Ev tog jag kanske två. Dock var jag fortfarande jättepigg och hade så trevligt så jag tänkte att det nog inte var någon fara att ta lite vin också...

 

Där någonstans spårade det ur lite och summan av det hela var att jag blev sjukt bra kompis med en herre i 60-årsåldern som skulle ner och hälsa på sin thaitjej.  Normalt sett är jag helt antisocial på flyg och säger inte ens hej till den som sitter bredvid om jag inte verkligen måste men tydligen har vi bestämt att fira jul ihop och grilla med det här paret. Peter tyckte det här var så kul att han lät mig hållas ett tag, antagligen för att kunna vända det här emot mig vid något tillfälle (vilket han nu gjort ganska många gånger redan). Oturligt nog för mig så bor vi ett par hundra meter ifrån varandra och sprang givetvis på honom det första vi gjorde igår kväll när vi var på väg hem, jag var nästan på väg förbi men min översociala man var tvungen att stanna och prata lite och tyckte det var omåttligt roligt. Det tyckte inte jag. Inte ett dugg. 

 

Som att det här inte räckte så blev jag inte direkt utsövd av den där blandningen trots att jag säkert sov mina 8 timmar. Jag har nu sovit på Hua Lampongs tågstation samt halva tågresan ner hit till Hua Hin vilket var ett under då Peter lyckades boka 3:e klassvagn åt oss trots att han påstår att han sa 1:a klass. 3:e klass på ett thailändskt tåg är exakt vad det låter som och det var bara rena lyckoträffen att det inte var boskap och hönor med i vagnen. Men strunt samma, vi hamnade med en jättesöt tant som visade kort på sina ännu sötare döttrar och sjöng fina sånger för oss när jag hade vaknat och var så stel överallt att jag höll på att gå av. Liter roligare har man nog i 3:e än första klass det är bara det att man inte sitter så bekvämt. Förhoppningsvis har vi inte fått någon ohyra heller, jag har i alla fall inte märkt av något ännu.

 

Nu är i alla fall ordningen återställd och jag har gjort mitt första gympass på mitt fina gamla gym. Personalen var lika rara som vanligt och återseendet var nästan lite rörande så glada dom blev. I morgon ska jag dock dit lite tidigare för i morse var det helt omöjligt att komma upp och iväg förrän klockan var jättemycket. Nu har jag desstom hunnit äta kyckling och ris ett par gånger samt fått fötterna skrapade så jag har absolut ingenting att gnälla över! 

 

Thaitelefonen är igång också och mopeden är hämtad. Jag tror att jag ska undvika att köra alls den här gången. Det var besvärligt sist och trafiken är inte direkt mindre eller mer stillsam nu. Jag funderade ett tag på att hyra en cykel men jag tror jag struntar i det också faktiskt. Bäst odds att klara livhanken är nog ändå att gå dit jag ska om nu inte Peter ska med alltså.

 

För övrigt är det lagom varmt, lite halvmulet men inte något regn så det är väldigt behagligt. Vi bor ungefär där vi brukar fast på ett nybyggt hotell jämte vårt vanliga så det är inte allt för mycket förändring. Fast vårt vanliga tvätteri var stängt idag så vi fick prova ett annat... Snart ska jag tvätta själv i stället men det är alltid bra att lämna in det som behöver strykas lite och så behöver jag skaffa lite tvättlina först. De hade till och med tvättmaskiner här så jag behöver inte ens gå tvärs över gatan som jag brukar, mycket praktiskt.

 

Drygt tre veckor ska vi stanna här i Hua Hin innan vi åker vidare söderöver för lite dykning och annat jox så nu gäller det att hinna med allt...