thaimalin.blogg.se

Det finns massor med gym i sjöstan. Minst 5 och då har jag säkert glömt något. Ett par av dem är dessutom riktigt stora, som SATS tex så man kan nästan tycka att det är lite onödigt att det finns så många. 

 

Det är inte onödigt! Det borde finnas fler. Eller så borde människorna som bor här lugna ner sig lite och sluta panikträna bara för att det är "straxefterjul/nyårstid"! My Buddha, jag håller på att bli tokig på alla dessa människor! Jag hatar att träna på kvällen efter jobbet men jag har haft ett sådant motstånd mot att gå upp 04.45 sen jag kom hem, jag tänker varenda morgon att det nog inte är så farligt ändå vid 18-tiden. Det är värre än så, det är rent vedervärdigt! På varenda möjlig yta är det människor. Varenda pryl jag ska ha är upptagen och folk står och hänger, glor, pratar, speglar sig, är i vägen, luktar äckligt, svettas så det droppar på golvet, flyttar på prylar, gör sönder nåt samt låter bisarrt mycket när något tungt ska lyftas. 

Igår kom jag till en gräns där det helt enkelt blev för hemskt så jag gjorde det jag skulle (i den mån det gick att ta sig fram), fick ett nervöst sammanbrott och insåg att jag är en äkta gym-misantrop och gick ut och sprang i stället. Fast det var sent, mörkt och säkert farligt. 

 

Nu är statusen sådan att jag helt enkelt måste gå upp på morgonen om jag alls ska gymma. Och det måste jag väl antar jag om jag inte ska förvandlas till deg vilket kommer att gå snabbt med tanke på min semle- och nutelladiet senaste dagarna...

 

I Thailand är det helt annorlunda. Där kan man oftast sköta sitt gymmande ifred, visserligen kan det komma lite annat löst folk vissa tider men det innebär sällan kaos. Där har folk dessutom vett på att ha med sig en handduk för att slippa kladda ner alla bänkar etc med svett så man slipper att maniskt skura allt innan man vill ta i det. Det har hänt att jag fått sammanbrott där också vid något enda tillfälle men det har mest varit för att de har samma spellista igång oavbrutet och den blir otroligt tjatig efter några veckor när man kan den till och med i sömnen... 

 

Well, gymmen i Thailand är trots allt inte bättre än i sjöstan. Bara mer gynsamma för en som inte klarar av för stora folksamlingar i cabelcrossen eller att någon tar pilatesbollen när jag ska ha den. 

 

Nu ska jag ägna mig åt nästa nervsammanbrott. Jag har (fullt frivilligt) anmält mig till divemasterutbildningen som börjar nästa vecka. Jag som egentligen inte vågar dyka ska alltså lära mig att även ta någon form av ansvar för inte bara mig själv utan även andra som typ knappt kan nåt alls.... Det var det ingen som trodde när jag för 1,5 år sedan ringde mina närmsta och sa adjö inför mitt första utedyk, övertygad om att det var det sista jag gjorde. Men vafan liksom, jag tog 5 cert förra året och kunde inte komma på vad nästa utmaning skulle bli så nu får det bli såhär. Bättre det än att ge sig på något som kräver en massa ny utrustning eller någon livsfarlig grottdykning i alla fall... Vi får väl se hur det går. 

 

 

Men först ska jag jobba lite innan det blir dags att få hem Shitkid som kommer hem på semester på fredag. Om planet tänker vara i tid den här gången alltså...