Ren skräck
Så försvann en helg till illa kvickt. Förra veckan innehöll 2 trevliga AW för min del, en på Sture P med Borås -Aleksandra och en på Sjöfartshotellets tak med Karin. Verkligen trevligt att uppdatera sig om vad som händer och sker och få lite upplivande skvaller om min gamla hembygd.
Helgen har varit innehållsrik med stora jämtlandsstyvbarnen på besök och Peters 50-årsmingel på lördagen. Det där var ju i all enkelhet men drar ju ändå med sig en del pyssel såklart. Mest tid tar det att handla eftersom jag alltid glömmer nåt eller tycker att det blir jobbigt att bära så jag struntar i något viktigt och sen ändå måste gå en gång till.
Nåväl, det fick plats rätt många människor i vår lilla bostad så vi behöver verkligen inte fler kvadratmetrar. Gäst-cellen funkade att sova i och maten räckte. Det blev till och med en del vin kvar och massa öl så nu behöver vi inte handla på länge...

Till och med Bob kom på plats i tid!
Av någon egendomlig anledning hamnade vi på Gröna Lund lite senare på kvällen. Det var nog nästan 20 år sedan jag var där och det är av den solklara anledningen att jag är sjukt höjdrädd och åker absolut ingenting som lyfter det minsta från markytan. Trots detta hamnade jag i en situation där jag var tvungen att genomföra en tur med något slags berg och dalbana. Så sjukt dumt! Jag tror/vet på riktigt att det där blir det sista jag gör och har en sjukt ångestfylld föreställning om att eländet ska stanna någonstans där uppe så att det inte finns något annat sätt att komma ner än att klättra. Det skulle nämligen inte gå eftersom jag inte ens kan klättra upp på min köksstege utan att få problem. Den är en halvmeter hög. Berg och dalbanan är mycket hög och därmed omöjlig att klättra ner från.

Alltså, det är nog bättre att jag kör radiobilar eller nåt...
Och nej, det var inte kul/härligt/nice alls, bara ren skär fasa hela tiden tills det tog slut. Det hjälper inte att det tydligen var en mesig variant och att det finns mycket coolare banor. Det här var gränsen av vad som fungerar om vettet ska vara i behåll!

Helt otänkbart!
Trots berg och dalbaneincidenten var det ändå en rolig kväll och vi kom hem helskinnade fram på nattkröken. Det fick bli sovmorgon och stillsamma promenader idag med de kvarvarande gästerna som fick traska runt söder och turista lite innan det var dags för hemfärd och jag fick ta en powernap. Är verkligen ovan vid nattsudd och typ två månadsransoner med vin på mindre än 3 dygn...

Alltså kolla här! Peters kollega gav honom en hel påse med nyegenplockade samt rensade kantareller! Vilken fantastisk present! Han fick dessutom en yxa och en stor älgstek så nu behövs liksom inget mer! (Jag råkade äta upp chokladen så han har gömt champagnen)
Nu ska det vara som vanligt några dagar innan nästa besöksgäng anländer på fredag och vi ska få målat våra ganska hemska väggar.