thaimalin.blogg.se

Ha, det där med att vara vegan är ju skitlätt! Utom när det finns kakor på jobbet. Eller frukost och det enda som är veganvänligt är marmeladen (fast jag gillar marmelad så det är helt ok). Eller när jag vill ha en glass och det enda som finns är isglass (och den ska man inte heller ta för givet ör vegansk, det kan innehålla gelatin, ve och fasa). 

 

I övrigt går det bra nu när jag fattat grejen. Grejen är planering! Man måste typ vara steget före allt som händer. Jag trodde att jag var det, åt mellanmål kl 3 och inbillade mig att det skulle räcka tills jag kom hem. Det hade det kanske gjort men jag cyklade fel (hur är det ens möjligt???) på vägen hem och hamnade först i nån enkelriktad cykelbana med galna snabbcyklare och när jag vände begrep jag inte hur jag skulle cykla så var halvvägs på väg till Farsta innan det ordnade upp sig. Då hade jag hunnit bli varm, tjurig och hungrig vlket är en mycket olycklig kombination!

 

Nåväl, för att hålla humöret uppe travade jag bort till kinaaffären i kvarteret intill. Det är världens bästa kinaaffär. Allt finns! Till och med lite veganvänliga saker som risnudlar, 10 sorters olika tofu och extra glutinöst rismjöl. Rismjölet ska jag avvakta lite med att använda men nu vet jag att det går att göra sjukt bra vegansk Pad Thai. Det levde jag på i Thailand och det här blev nästan lika bra, fast utan kyckling då. Och så hade jag glömt jordnötter men det gjorde inte så mycket...

 

 

Nu har jag gjort så mycket matlådor att det bara inte kan gå åt skogen. Fast i morgon får vi se hur det går, efter jobbet ska jag till ögondoktorn på besiktning/kontroll efter operationen och sedan är det dykpryo på kvällen. Här gäller det att tänka till så inte svälten infinner sig och jag blir akut tvungen att äta något felaktigt... Nej, jag måste ju klara mer än två dagar!

 

Idag var jag i Årsta och jobbade. Verkligen trevligt att träffa alla gamla kollegor så hoppas det blir något mer tillfälle fram igenom. Sen har jag faktiskt gått ut med soporna (brukar lämna den sysslan åt min man) och travat ner i källaren med ytterligare några kartonger. Fast det verkar inte vara så stor idé, ju fler jag går ner med desto fler är det kvar här uppe ser det ut som... Obegripligt!